torsdag 17 mars 2011

Ernies samtal med Angela

Vem är du?
Jag är en mycket sprallig och kul kille som upptäcker mer och mer vad det finns för roliga saker att göra. Framför allt nosen upptäcker ju fler och fler spår ju mer jag får träna och lära mig. Oj vad jag tycker att det är roligt men jag behöver också träna på min förmåga till att koncentrera mig.

Det är faktiskt lite jobbigt med koncentrationen ibland. Det dyker upp massor med tankar som stör och dofter eller annat som tar min uppmärksamhet. Då måste jag få vila en stund och bara koppla av. Men matte är duktig på att se när det är dags för en paus, men ibland så blir hon så ivrig att hon glömmer det.

Jag tycker inte om strulet som är på dagiset. Det blir så dumt när hundarna blir så stressade och när de inte kan lugna ner sig. Det stressar både mig och damerna. Hon (Chili) vill ju säga ifrån men det är inte så populärt. Hon är ju den som har mest vana men hon blir oerhört frustrerad när det bara busas runt eller när de inte kan koppla av.
[Visar mig en bild på en ung oredlig boxer]. Helt hopplös och där är det också svårt att nå fram. Ägarna har inte lyckats med att kontrollera energin och vi alla blir faktiskt påverkade även fastän de stressade hundarna sitter långt ifrån.

Jag vill inte vara ifrån matte. Vill vara med och känna att jag också får delta. Damerna blir även de irriterade när de ska sitta ”instängda”. Vi vill alla vara med och styra och ställa.

Annars så tycker jag det är kul att jobba. Vill gärna jobba mera och vara mer aktiv men vet inte hur matte ska hinna med detta.

Det är så roligt att träna och jobba. Jag får en oerhört stimulans och vill ju lära mig så mycket mera. Det är så trist att ligga och vänta på att tiden finns till att träna. Gå promenader räcker inte – jag vill så mycket mera.

Hur mår du?
Jag mår bra tycker jag själv iallafall. Är stark i kroppen och orkar hur mycket som helst kroppsligt iallafall. Mentalt så behöver jag korta pass. Jag vill ju vara duktig och visa att jag har lärt mig massor. Men oj vad jag har busenergi också som behöver komma ut. De kan damerna också tycka vara jobbigt.

Framförallt Chili som ofta tycker jag är lite väl jobbig och som inte förstår varför matte skulle komma hem med mig. Men hon är väldigt intelligent och jag försöker lära mig så mycket som jag kan.

Jag har haft mycket växtvärk i lederna men det känns bättre nu. Annars så känner jag mig frisk. Har inga speciella smärtor nu iallafall. När jag har dundrat runt så kan jag få lite ont i ryggen men det är ju mera för jag far fram som en galning.

Hundmöten?
Jag undrar ju vad det är för hundar och vad de vill. Har lite svårt för att avgöra vad de vill och vad de säger till mig. [Visat att blicken blir skymd]

Ser du dåligt med ögonen fysiskt eller är det luggen som täcker din syn?
Både och. Värst är det när håret hänger nfram och när det är mörkt ute. Mörkt och disigt så tycker jag det är värre.
[Visar mig att han blivit påhoppad bakifrån av en mörkbrun/svart hund när han själv var valp. Kissade på sig av skräck!]
Jag blev jätterädd och det var så fruktansvärt för jag förstod inte varför han hoppade på mig. Jag blev skräckslagen och det här sitter i.

Känner mig inte säker vid möten med hundar som är okända för mig. När jag är stressad och träffar hundar som jag känner så kan jag också gå igång i förebyggande syfte tills jag ser vem det är – känner vem det är.
Jag är ingen elak hund men bara lite osäker under min tuffa yta. Vill ju vara tuff och självsäker. Chili är min idol. Hon har så mycket kunskap och så säker på allt.

De som jobbar på dagis idag?
[Visar mig en tjej med brunt hår som har hår lite som page längd].
Hon är både snäll och rar. Bestämd och vill lära sig mycket och tar verkligen in all kunskap som hon får eller hittar. Hon vill bli en duktig hundläsare men frågan är hur länge hon blir kvar. Hon har svårt för stressen och all jäkt med alla hundarna.
Hon ser också tydligt vilka hundar som inte mår bra och som behöver hjälp men hon håller mycket information för sig själv. Vågar inte framföra det.

Nya hundar som du träffar?
Det beror på storlek och hur tydliga de är. Jag har lättare för tikar som är söta och ljuvliga. Tikar också med tydliga ansiktsdrag har jag också lättare för. Annars så beror det mycket på tillfälle till tillfälle och vilken stress jag befinner mig i.

Jag behöver ta mycket ansvar eftersom jag är den enda hanen hemma. Det är jag som måste vara tuff och stark men jag har även erfarenheter som inte är så bra som triggar igång många dumma beteenden som jag tyvärr inte kan stoppa. Vet att jag kan vara oerhört jobbig men det har jag svårt att kontrollera.

Roligast att göra?
Träna och träna. Lära mig nya saker, nos saker och nya dofter. Det är också bra att träna på mitt tålamod så mycket som möjligt.
Även springa fort fram och tillbaka är viktigt för mig. Vill springa mycket i skogen och fara fram med nosen. Matte ska gömma mycket år mig så jag får leta. Men även olika rörelser.

Nya maten – Bravo?
Gott och sliskigt. Tycker om när det fastnar mat i skägget för då har jag doften kvar länge och kan äta lite senare ifall jag vill, men matte torkar ju bort det. Äckligt när hon torkar mig runt munnen. Det är inte alls så skönt eller gott direkt.
De runda torra är också goda. Jag tycker om mat så det är inga problem för mig att smaka på olika saker.

Höjdrädd?
Usch, jag ser ju så dåligt och i vissa ljus är det sämre (motljus). Vill ju veta hur det ser ut och hur jag ska gå. Vill inte ramla ner och slå mig. Ryggen får inte göra onte på mig. [Visar att han ramlat ner när han var liten från en pall med steg eller liknande – trappa]

Människor?
Jag tycker om varma och kärleksfulla människor som tycker jag är vacker och ståtlig.
De som tycker att jag bara är en hund tycker jag inte alls om. Man ska möta mig med respekt och värme.

De som är väldigt maskulina och som rör sig kraftfullt skrämmer mig och gör mig väldigt osäker. Samma sak ifall de vill dominera mig - ”tala om vart skåpet ska stå”.

Mjuka män som inte är hotfulla är helt okej. Då kan jag pussa på dem när jag känner mig trygg. [Visar en man lite tunnhårig och med mustasch eller liknande]. Han är jag inte rädd för eller tycker att han är obehaglig.

Männen är ofta för framfusiga för mig. [Visa mig en mörkhårig lång man som tagit tag i honom väldigt bestämt och skrämt honom mycket]. Jag förstod ingenting och blev faktiskt riktigt rädd och kände mig så övergiven.

Jag vill skydda matte också massor och därför är det viktigt att hålla dem borta och vakta på dem.

söndag 13 mars 2011

Spöken i skogen

Har haft en toppen helg som startade på fredagen då jag spenderade kvällen med "farmor" Therese, Patrik och Piia. Första rastade/tränade vi hundarna lite och sen drog vi till Kista C och käkade lite middag.
Det var så trevligt!!

Igår då så var det upp ganska tidigt och sen dra oss till Waxholms BK för mh på Morrkullen (5 av 7)
Ernie var först ut av syskonen. Jag är faktiskt riktigt nöjd med hans mh. Han reagerade väldigt mkt på det mesta (precis så som jag förutspått) men samtidigt tog han sig fram och kollade det han blev rädd för.
Hela Ernies protokoll kommer komma ut på sidan inom kort, även filmer från mh:t.
Alla syskonen fick kändmentalstatus med 1:or på skotten. Ingen hade heller några direkta kvarstående rädslor =)

Här nedan kommer ett gäng bilder från igår.